Tro

Gudsnärvaron ledde mig till en relation

Jag är uppvuxen med en tro på Gud och mina föräldrar tog mig till kyrkan som liten. För mig var det en tro på att det fanns en Gud någonstans där uppe, men inte så mycket mer än det. Det är väl det man kallar barnatro antar jag.

Upplevde närvaron

När jag som tonåring hängde med på kristna läger fick jag verkligen uppleva Gud på riktigt. Jag fick förstå att han finns, inte bara med mitt intellekt, utan också i hjärtat! Det låter kanske konstigt att “uppleva” Gud, men det var liksom en övernaturlig upplevelse, något som inte är helt lätt att förklara. Jag kände Hans närvaro och den var så underbar, det bästa jag någonsin upplevt. Det var på samlingarna, speciellt på kvällarna, när musikteamet spelade sånger till Gud, som jag upplevde den där underbara djupa känslan, som inte går att beskriva med ord. Hans närvaro är så full av kärlek, den tränger inte på utan den måste välkomnas i ens hjärta. Det var som att Gud knackade på hjärtat och jag fick säga “välkommen in”.

En glimt av himlen

Jag minns vid ett tillfälle, när en annan person bad för mig, hur jag liksom såg Gud och hans änglar. Det var så mäktigt! Jag kände en sån djup respekt för Gud inom mig, och en stark längtan efter mer av Honom. Att jag Jonathan får se en bit av himlen, jag som har gjort så dumma saker och ju inte alls var perfekt. Som så mycket annat med Gud så går inte allt förklara, Han är ju Gud och så mycket större än oss människor.

Relation inte religion

Det var de här upplevelserna av Guds närvaro som hjälpte mig att få en relation med Honom. Att få uppleva Gud hjälpte mig förstå vem Han är och att det är en gåva att få vara i hans närhet, att få uppleva Hans kärlek. Idag så pratar jag med Gud varje dag och jag känner ofta Hans underbara närvaro. Han talar till mig i mitt hjärta och det är alltid uppmuntrande. Livet med Gud är ett äventyr och alltid spännande.

Jonathan YngforsSkribent